PFAS: Svårnedbrytbara kemikalier

I vår moderna värld omges vi av otaliga kemikalier, varav många är nödvändiga för vår vardag. Men vad händer när de kemikalier vi förlitar oss på blir mer av en belastning för både hälsa och miljö? PFAS, en grupp av syntetiska kemikalier, har blivit kända som ”evighetskemikalier” på grund av deras beständighet i miljön. Den här artikeln utforskar vad PFAS är, deras påverkan och hur vi kan minimera vår exponering för dessa ämnen.

Vad är PFAS?

När vi talar om PFAS, syftar vi på per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Dessa är en stor grupp av mer än 4 700 industriellt framställda kemikalier, kända för sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Troligtvis har du hört talas om PFOS och PFOA, två av de mest kända PFAS-ämnena, ofta använda i produkter som stekpannor med non-stick-beläggning, regnkläder och brandsläckningsskum.

Dessa ämnen bryts inte ner naturligt, vilket resulterar i att de kvarstår i vår miljö under mycket lång tid. PFAS har upptäckts i avlägsna områden som Arktis, vilket belyser deras förmåga att transporteras över stora avstånd. Den pågående användningen, även inom EU där vissa varianter är förbjudna, innebär att dessa ämnen fortfarande cirkulerar i samhället.

Ett kompetent laboratorium som AK Lab erbjuder omfattande tester och expertis inom analys av dessa svårnedbrytbara kemikalier.

Hur påverkas vi av PFAS?

I Sverige är PFAS ett växande miljöproblem. Dricksvatten, en resurs vi alla tar för given, påverkas särskilt. Kemikalierna kan ackumuleras i vattentäkter och orsaka ökade halter i dricksvatten, särskilt nära områden där PFAS används i industriella processer. Det är därför viktigt att regelbundet testa och övervaka halterna av dessa kemikalier i vår dricksvattenförsörjning.

Hälsoeffekterna av långvarig PFAS-exponering är oroande. Forskning har visat att dessa ämnen kan påverka leverfunktion, kolesterolnivåer och hormonbalans. Barn är särskilt utsatta eftersom PFAS kan överföras via både moderkakan och modersmjölken. Vissa studier har till och med gjort kopplingar mellan PFAS-exponering och ökad risk för vissa cancerformer samt reproduktiva problem.

Vad kan vi göra för att minimera vår exponering?

Att minska vår exponering för PFAS är en utmaning på grund av deras vitt spridda användning. Men små förändringar kan göra stor skillnad:

1. Välj rätt produkter: Genom att välja produkter utan PFAS kan du begränsa din exponering. Det kan handla om att välja köksredskap av rostfritt stål istället för non-stick-beläggningar eller att köpa kläder utan impregnering.

2. Drick säkert vatten: Om du bor i ett område med känd PFAS-kontaminering, överväg att skaffa ett vattenfilter som kan avlägsna dessa kemikalier. Regelbundna tester av ditt dricksvatten kan ge dig sinnesro.

3. Skippa impregneringssprayer: Många av dessa produkter innehåller PFAS, så försök att undvika dem när det är möjligt.